|
I Svenska Dagbladets artikelserie Hjärnvägar berättar hjärnforskaren Martin Ingvar att våra hjärnor är skapade för ett liv i vilket söt och energirik föda är svåråtkomligt. Han och vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh berättar i ett antal artiklar om samma sak som vår läkare Sverker Hybbinette berättade i tre artiklar på GI Viktkoll i höstas.
I ett samhälle där allt fler, dygnet runt, är omgivna av lockande och inte särskilt dyra godsaker blir konsekvensen att midjemåttet ökar mer och mer.
I artikelserien förklarar de hur belöningssystemet fungerar och vad det innebär att lura in hjärnan på smalare spår.
– Det är jobbigt att hela dietistsverige har varit Viktväktar-frälsta och nyckehålstokiga, säger Martin Ingvar. Och menar att det är en skam att Sveriges alla dietister ännu hävdar att tallriksmodellen, fettsnål och fiberrik kost är bästa sättet att få svenskarna smalare. Och inom sjukvården är lösningen magkirurgi.
”Äter du dig mätt på mat med lågt GI-värde och tillräckligt med fett är det lättare att äta färre kalorier, menar Martin Ingvar och Gunilla Eldh.”
”Med en flackare blodsockerkurva så kommer inte kroppen att säga emot när du börjar gå ner i vikt.”
Kemisk cocktail
Vår moderna livsstil med mycket stress och snabba kolhydrater som godis, vitt bröd och pasta, för lite sömn och motion kokar ihop en kemisk cocktail som gör oss allt tjockare om magen. Och ger oss en ny sjukdom kallat metabolasyndromet
Är vi stressade och trötta ropar våra hjärnor efter snabbverkande påfyllning av energi – allra helst socker eller snabba kolhydrater. Stresshormonet kortisol gör att vi äter mer.
Det vi äter och dricker sätter inte bara spår i kroppen utan också i belöningssystemet. Vänjer vi oss vid ett ständigt tillskott av mackor, pasta, kakor och godis är det vad hjärnan vill ha nästa dag och nästa och nästa.
Med blodsockerkurvor som ser ut som berg- och dalbanor blir vi trötta under dagen och sover sämre. Negativ stress och dålig sömn är två viktiga faktorer som gör det svårare att gå ned i vikt och att hålla normalvikt. Det beror på att flera ämnen som utsöndras under sömnen påverkar ämnesomsättningen positivt, medan stresshormoner har negativ verkan.
Låter vi bli att motionera missar vi chansen att tömma kroppens glykogen-depåer som minskar risken för insulinresistens. Insulinet spelar en nyckelroll för att ta hand om alla kolhydrater. Våra egna hjärnor har då blivit viljestarka monster som styr oss mot val som gör att vi bygger buk.
Feta bukar
HTML-midja är något man idag ser hos unga män, sömnlösa nätter med dataspel, coca cola, hamburgare och ben & Jerrysglass, och smågodis gör att vi idag ser unga män med bukfettma på ett sätt som aldrig tidigare i den åldern.
I senaste artikeln SVD får vi veta att varje svensk äter 17 kg godis per år och att det gör att vi äter mest godis i världen. Vår tradition av lördagsgodis kanske inte är så bra som vi trott.
Även om många föräldrar försöker hålla nere socker-konsumtionen fostras barnen snabbt in i den färgstarka godispåsetraditionen och vi äter idag dubbelt så mycket godis som EU-genomsnittet.
År 2001 kom det första stora sockerlarmet, WHO hade konstaterat att hela 25 procent av människors näringsintag bestod av socker. Detta påverkade förstås godisindustrin.
Konfektyrföretaget Leaf lanserade godiset Truly Juicy med ”30 procent mindre socker” än motsvarande godissorter. Produkten vänder sig i sin reklam till ”unga kvinnor med smak för det naturliga”. Vad de inte säger är att de har ersatt sockret med glukos-sirap, kemiskt framställd sötma med högre GI-värde än socker.
Det är inte bara SVD som skrivit om GI-kosten som vägen till hälsa, även tidningen Topphälsa prisar GI som den rätta vägen för att må bra, ha en jämn vikt livet igenom och kunna prestera bra över hela dagen.
|